lördag 22 maj 2010

Miss

Visserligen fick jag en kallelse till röntgen igen, men dagen det brevet fick jag ett brev från samma läkare som skrev att jag skulle bli kallad till röntgen efter tre månader, men det där med tre månader hade han nog glömt på remissen till röntgen så de kallade bums. Problemet är fixat och jag blir kallad i augusti.
Men jag hinner nog gnälla lite innan dess. Det är fortfarande tji att böja yttersta leden på tummen, t ex.

måndag 17 maj 2010

Rönten, igen!

Nu har jag blivit kallad till röntgen igen, jag var ju där för ett par veckor sedan. Kan det ha blivit någon miss eller fastnade inte tummen på bild?

söndag 16 maj 2010

Råd och Tips till ledsna tumleder



Nyckelringar är underbara saker före operationen. Jag satte nyckelringar i alla dragkedjor, i den där lilla elaka flärpen som inte går att hålla i utan smärtstillande. Där det bara var tryckknappar sydde jag i en dragkedja, som i Gudrun Sjödéns fina regnkappa. Tryckknappar är ett elände. Runda hala vred på duschen fick en bit cykelslang och jag kunde duscha utan att be om hjälp och utan att mordhota starka tanklösa människor som duschat före mig och vridit åt kranen för hårt. Skor med skosnören är avskaffade för länge sedan, resår och kardborrband går utmärkt.
Och så var det det där med toa, det viktigaste grundtipset är att träna upp den hand som inte ska opereras så att du kan sköta allt med den. De som skadar toahanden utan att ha tränat upp den andra är det synd om. Det är säkert bra för hjärnan att träna upp motsatt sida. Det är som med tandborstningen, fast värre. Det blir ingen bild på det problemet.

Tumleden


Jag väntar på att läkaren ska titta färdigt på min röntgenbild, den måtte vara mycket intressant. I väntan på sakkunskapens kommentar får jag väl kommentera själv.
Jag är lite lagom nöjd, jag kan inte böja yttersta leden på tummen så mycket som jag vill och jag kan inte platta ut handen heller. Pincettgreppet är inget problem när jag sätter tummen mot pekfingret, långfingret och ringfingret. Men lillfingret når jag nätt och jämnt. Det beror på hur svullen handen är, det varierar nämligen. Att hålla tummen går ju inte eftersom den leden är stelopererad, inte heller det är något större problem, jag har ju en tumme till. Mitt jobb innebär daglig tumhållning med glada utrop och Lycka till!
Värken är borta och det var ju det som var målet, att nå lillfingret med tummen kanske inte är så nödvändigt men jag skulle gärna vilja kunna böja yttersta leden lite till men det är tji. Det vore skönt att kunna platta ut handen mera, det känns fånigt när jag ska sopa bort smulor från bordet, t ex.

måndag 3 maj 2010

Yogaövning med tummen

I morgon ska jag röntga tummen. Jag kan fortfarande inte böja yttersta leden så mycket som jag vill, det blir bara 50-60 grader och jag vill 90. Men icke. Jag tränar och tränar. Eftersom jag yogar så blir det yogisk träning; andas in och sträck upp – andas ut och böj.
Apropå yoga så skulle jag vilja vara på den där ryggyogakursen Uppsala i helg. Den är bra och det är förfärligt synd att jag inte kan vara med.