Går det att förstå att det här är en röntgenbild på en spikad tumme?
Nu är det inte kul alls. Varmvattenledningen i köket har frusit och jag kan inte diska, det går helt enkelt inte även om jag (mot förmodan) skulle vilja, jag har inte diskat sedan den 13 dec. Jag klarar inte av att hålla i diskborsten. Mitt bordsskick ligger på en treårings nivå och att hålla i en penna går inte heller bra. Jag har försökt hjälpa maken med korsordet, jag får det, men han undrar ofta vad jag menar för bokstav.
Den stelopererade leden är fortfarande vinröd. Långfingret har börjat sympativärka. Det kan bero på överansträngning, det är fingrarna som får göra allt jobb på höger sida. Tummen är sjukskriven. Mina gymnastiska övningar gör igen större skillnad tycker jag. Och den nya tunna huden över såren svider som efter ett brännsår.
Gnäll gnäll.
Det här skulle ju vara en informativ blogg för den som går och funderar på/ gruvar sig för att operera sin slitna tumled – kärringrtumme kallas det också, mm. Men nu verkar det mera avskräckande än uppmuntrande. Maken säger att jag måste ha tålamod, det är inte ens en månad sedan det rotades och spikades i leden.
Ok, ro hit med en skopa tålamod, men fort!
Att skriva det här tar dubbelt så lång tid som det borde eftersom jag bara skriver med vänster.
Men jag har ju tid… Bl a roar jag mig med att leta lägenhet åt dotter m kompis i Uppsala. Staden utan bostäder.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar