Såhär vackert var det på vägen hem från lasarettet
Bakläxa och träning
Idag har jag varit hos arbetsterapeuten Eva. Ortosen är ett gips, sa hon strängt. Egentligen är plastskenan ett gipsförband som ska stabilisera tummen och båda operationerna. Jag får bara ta av den när jag tvättar mig, egentligen.
Erkänner, jag har fuskat.
När det har kliat, skavt och svidit har jag tagit av ortosen.
Eva förklarade att det var känselnerverna i huden som överreagerade och jag fick en bit specialtape/plåster att sitta över såren som skydd samt uppmaning om att köpa egen tape. Dyr.
Dessutom skulle jag koppla upp tummen med hjärnan, sa hon. Eftersom tummen mest gjort ont och varit i vägen så har jag bortsett från den. Nu ska den vara med igen, lätta rörelser utan att belasta. Häromdagen tog jag bort julgranskulorna ur granen, det var nog en bra övning.
Värken inuti handen hade också sin förklaring och jag fick nya övningar för att motverka det. Händer är ju fantastiska saker och det mesta, muskler och senor i handen verkar utgå från armbågen. När jag har skrivit på tangentbordet så har jag ibland hjälpt till med höger långfinger och pekfinger, det var troligen det som var problemet. Nu gäller träning och vila. Enbart. Handen får inte belastas, i synnerhet inte tummen.
Och jag som övervägde att börja jobba men jag blir nog mer hindersam än resurs på jobbet. Jag får vänta lite till.